Tag ett recept från en superduktig och inspirerande kock. Tag ett ett annat från en lika superduktig och inspirerande kock. Kombinera dessa tu och underverk skapas.

Jag har, tror jag, lagat något av det godaste jag har lagat, hajar ni? Här nedan följer snart ett recept på tryckkokat fläsk med chorizo- och majssallad, gremolata på koriander och pinjenötter samt Pedro Ximénez-sås.

Att inte ha någon köksfläkt har både bra och dåliga sidor.

Dåliga:

• hyllplan nära taket täcks lätt av ett lager flott om man inte ser till att hålla efter. Fräscht.
• det luktar mat i hela bostaden.

Bra:

• det luktar mat i hela bostaden.

Det är lite en smaksak det där, om man vill, eller inte vill, att hela lägenheten ska lukta en liten del av Indien i flera dagar efter att man har lagat en curry.

Personligen tycker jag oftast om när min lägenhet luktar mat. Och därför är det med kluvna känslor jag nu har upptäckt att mitt senaste tillskott i köket, tar bort det mesta av matoset.

Med en tryckkokare tillagas maten i ett slutet kärl, och doften/lukten sprids inte och sätter sig i väggarna. Vilket ju är synd. Eller underbart?

Det som däremot tryckkokaren gör bra, och där finns inga tvivel, är att den tillagar maten i ett kick.

Mitt intresse för köksprylar tar sig lite väl ofta orimliga proportioner. Jag köper innan jag tänker, om man ska hårdra det. Eller jag tänker på så sätt att jag ser till att ta del av varenda test som finns för den aktuella prylen, för att se till att få det bästa av det bästa (inom rimliga prisnivåer) varje gång.

Tyvärr tänker jag inte särskilt noggrant igenom det viktigaste: Behöver jag köksprylen ifråga?

Alltför många gånger har jag motiverat ett lite för dyrt köp genom att lura mig själv att ”det här är minsann något som jag kommer att ha resten av livet”. För att ett år senare hitta en roligare pryl, sälja den gamla på Blocket, och ”investera” i en ny maskin.

Inte lär jag mig heller. Därför, låt mig presentera mitt senaste tillskott: