Sedan någon vecka tillbaka går det att se tv-serien Chef’s Table på Netflix.

Den korta versionen:

Jag gillar det väldigt mycket. Se Chef’s Table.

Den längre versionen:

Jag skulle gissa att minst 50 procent av allt jag ser på tv handlar om just mat. Men det är inte mycket av det som är särskilt bra. Min konsumtion av mat-tv ser ut ungefär så här om man styckar upp den:

• 35 procent Masterchef Australia. Nu har jag förvisso sett alla säsonger, men annars tar det här upp det mesta av min tv-tid. Som jag nämnt tidigare är det här, enligt mig, den överlägset bästa Masterchef-serien. Proffsigt upplagt, sköjiga tävlingar och framför allt lärorikt. Ny säsong startar i dag!
• 25 procent bra mat-tv men som egentligen inte är mat-tv (t ex Anthony Bourdain: Parts Unknown).
• 20 procent mat-dokumentärer. Några av mina favoriter: Somm, Spinning Plates och Jiro Dreams of Sushi.
• 15 procent smörja. Slötittande på Sjuan, TV8 eller någon annan kanal där någon råkar laga mat. Något lär man sig väl alltid, tänker jag. Sedan somnar jag i soffan.

Mitt intresse för köksprylar tar sig lite väl ofta orimliga proportioner. Jag köper innan jag tänker, om man ska hårdra det. Eller jag tänker på så sätt att jag ser till att ta del av varenda test som finns för den aktuella prylen, för att se till att få det bästa av det bästa (inom rimliga prisnivåer) varje gång.

Tyvärr tänker jag inte särskilt noggrant igenom det viktigaste: Behöver jag köksprylen ifråga?

Alltför många gånger har jag motiverat ett lite för dyrt köp genom att lura mig själv att ”det här är minsann något som jag kommer att ha resten av livet”. För att ett år senare hitta en roligare pryl, sälja den gamla på Blocket, och ”investera” i en ny maskin.

Inte lär jag mig heller. Därför, låt mig presentera mitt senaste tillskott:

Det var verkligen på tiden, TV4. Efter tre säsonger av gubbfestival kommer äntligen en kvinna in i Sveriges mästerkock-juryn.

Mischa Billing är lektor i måltidskunskap och undervisar på restaurang- och hotellskolan vid Örebro universitet. Hon är också utbildad sommelier och har tidigare varit både generalsekretare i Internationella sommelierförbundet och ordförande för Svenska sommelierföreningen.

En del kanske förresten känner igen henne från SVT:s Aspegren mitt i maten också. Här är ett avsnitt från 1996, efter 05.45 dyker Billing upp i rutan och säger bland annat att flickor i 13-årsåldern har den optimala vinnäsan (hon säger faktiskt nästan det).

(Noterade för övrigt en annan intressant sak i programmet, men det tar vi en annan dag.)

Så vad kan Mischa Billing erbjuda som ny mästerkocksbedömare?

– I juryn kommer jag vara noggrann med hur smakerna möter varandra, serveringen av maten och dessutom vill jag bli berörd, säger Mischa Billing till TV4.

Utan att veta särskilt mycket om Billing, kan jag säga att det jag faktiskt vet lovar gott. Jag har nämligen mycket svårt att se mig tycka illa om en person som matchar vin med ostbågar.

Spelar det då så stor roll att det är just en kvinna som tar en plats i juryn? Är det inte viktigast att en ny jurymedlem är riktigt bra?

För det första tror jag att Mischa Billing kommer att sköta sig utmärkt. För det andra så, ja, det är otroligt viktigt att det är en kvinna som tar plats.

Branschen må se jämställd ut – det är ungefär lika många kvinnor som män som arbetar inom livsmedelssektorn – men skrapar man på ytan lite ser det inget vidare ut. Inte i den här branschen heller.