Friterad ansjovis – en sallads bästa kompis
Varför har ingen tipsat om friterad ansjovis tidigare? Alltså att fritera sådana där vanliga Janssons frestelse-ansjovisfiléer (egentligen inlagd skarpsill). Nu tipsar jag om det i alla fall. Jag kan nämligen meddela att det är hur gott som helst.
Idén blev till som en kombination av att jag dels funderade på vad jag skulle göra av mina överblivna ansjovisfiléer, dels ville ha något att toppa min lunchsallad med.
Att fritera ansjovisfiléer är sprättlätt: ta ansjovis, doppa den i 1) mjöl 2) ägg 3) ströbröd och stek sedan i olja. Lägg på hushållspapper för att torka och ät som snacks eller, som nedan, som topping på en sallad.
Chef’s Table-sallad
För jag skulle alltså göra sallad. Och det skulle jag göra eftersom det har kommit en ny säsong av Chef’s Table.
Den nya säsongen, den tredje i ordningen, släpptes på Netflix förra fredagen och som vanligt handlar det om:
- ett halvdussin väldigt intressanta kockar.
- mestadels män (är det så mycket begärt att de ska skaka fram åtminstone tre kvinnliga kockar av sex?). De två avsnitten som vi får nöja oss med, med Jeong Kwan och Nancy Silverton, tillhör dock säsongens mest fascinerande.
- sex avsnitt med otroligt matfoto, intressanta livsöden och intensiv stråkmusik.
Chef’s Table är av förklarliga skäl (mat) en av mina favoritserier. Och även om det oftast handlar om så avancerad matlagning att man oftast får vara glad om man ens kan få tag i (eller ens känner till) råvarorna som används, så går det att hitta väldigt mycket inspiration till sitt eget köksande.
Det som skiljer årets säsong av Chef’s Table mot tidigare (tror jag i alla fall), är att man i flera avsnitt får följa med in i kockarnas hem och se när de lagar mat där. Vladimir Muchin, ryssen som bland annat bjuder sina gäster på White Rabbit i Moskva på älgläppar (!), lagar till exempel borsjtj (vad annars?) till sin familj.
Galen tysk
Och så tyske Tim Raue – som förutom att han verkar om inte psykopatisk så i alla fall onödigt ARG – som drar ihop en superenkel men till synes jättegod sallad i sitt kök.
Så god såg den ut att jag gjorde en egen variant på den.
Raue blandar helt enkelt färska fikon, salladsblad, balsamvinäger och karamelliserade valnötter.
Jag bytte ut valnötterna mot mandlar och lade sedan alltså till friterad ansjovis, vilket visade sig vara en mycket lyckosam kombination. Om ni inte fattat det än så: Fritera ansjovisfiléer. För det är JÄTTEGOTT.
Chef’s Table-sallad med friterad ansjovis
- 2-3 färska fikon
- En näve mâchesallat
- En skvätt god balsamvinäger
- Karamelliserade mandlar (se nedan)
- 5-6 friterade ansjovisfiléer
Skär bort toppen på fikonen och skär på hälften och sen på hälften igen. Hacka i grova bitar. Lägg på ett serveringsfat. Toppa med sallat och sprinkla över balsamvinäger. Garnera med mandlar och friterad ansjovis.
För mandlarna:
Häll sisådär en halv dl socker, och pressa över lite citronsaft, i en liten stekpanna och sätt på medelvärme. Värm tills sockret smält och börjat bli gyllenbrunt (men pass på så att det inte bränns). Släng i en näve mandlar och rör om. Låt bubbla på tills det börjar knäppa i mandlarna och häll av på smörpapper/bakplåtspapper. Låt svalna.
För ansjovisen:
Ställ fram tre små skålar och häll lite vetemjöl i en, vispa ett ägg i en annan och häll lite pankoströbröd i den tredje. Doppa ansjovisfiléer (så många du behöver) först i mjölet, sedan i ägget och slutligen i ströbröd. Värm rejält med olja i en stekpanna på medelhög värme och stek/fritera ansjovisfiléerna. När de är gyllenbruna och fina, lägg på hushållspapper tills det är dags att servera.
Men jösses a-fucking-MALIA vad gott.