Andra rätten: enkel men ack så god sashimi på havsöring, svärdfisk och ... hamachi (tror jag).

Det är på gatan den godaste maten lagas, i princip oavsett var man är i världen. Men det är också på gatan som de minst hygieniska köken finns. Vore det då inte fint om gatuköken var tvungna att visa hur bra de ser efter sin kokvrå?

Välkommen till Singapore.

Mycket i denna önation/stadsstat i pytteformat är reglerat, på gott och ont. Någon vidare politisk mångfald är det till exempel inte; People’s Action Party (PAP) har styrt med fast hand sedan 1959 och ser bland annat till att inskränka pressfriheten rejält.

Bättre är det med en i sammanhanget mindre viktig (men ändå viktig) fråga: gatumaten. I princip all gatumat samlas vid specifika samlingsplatser, så kallade hakwer centers eller food centers. Och alla som vill sälja mat på dessa ”matmarknader” får hygienen granskad av den nationella miljömyndigheten NEA, som betygsätter varje plats på en skala A–D.

Lasse_Mannheimer_150116_21848

Den bokstav man får måste sedan skyltas tydligt, så att den som handlar vet vilken standard varje kök håller. Således är det väldigt tryggt att äta gatumat i Singapore.

Maten i Singapore är dessutom oerhört god och varierande. Den mångfald av matkulturer som samlas på landets/stadens ganska begränsade yta är imponerade. Biryani och samosas i Little India, hummus och lammgryta i arabkvarteren, dim sum-fest i Chinatown och mycket, mycket mer.

Det finns liksom ingen ände på det. I princip alla världens kök finns representerade här, och till och med den som får hemlängtan till Sverige har sitt på det torra. Kafékedjan Fika finns på inte mindre än tre olika ställen och serverar både nyponsoppa, stuvade makaroner och silltallrik. Till och med Trocadero har de.

Fika – en svensk kedja i Singapore.

Fika – en svensk kedja i Singapore.

Det finns egentligen bara en sak att besväras över: Singapore är, till skillnad från övriga länder i Sydostasien, inte alls särskilt billigt. Speciellt inte om man precis rest runt i andra delar av regionen. Vi anlände från Vietnam och fick till exempel se hur priset för en öl på restaurang ökade från en femma till 60-70 kronor. Ouch.

Men att äta billigt är inte omöjligt. Håller man sig till nämnda hawker centers är det inga priser att tala om. Och maten är briljant. Ta sikte på Maxwell Food Centre i Chinatown och väl där, gå till Tian Tian Hainanese Chicken Rice.

Stället känns igen på den blåvita skylten och, framför allt, på den långa kön. Att avgöra om en av dessa mini-restauranger har bra mat eller inte är just så enkelt. De matluckor som nås via en ringlande orm av hungriga gäster är de som man ska beställa från. Och ingenstans är kön så lång som till Tian Tian. Kanske beror det till viss del på att kocken och mat-tv-ikonen Anthony Bourdain hyllade stället i ett avsnitt av The Layover, men jag kan också intyga hur gott den här enkla tallriken av ingredienser smakar. Framför allt är riset, som tillagas med kycklingens egen buljong och fett, bland det bästa jag ätit. Kycklingen är perfekt tillagad och god, men det är riset som är värt att stanna för.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och om du är fortsatt hungrig, vilket jag var, ta en lov ned längs matkioskerna och beställ wonton noodles, alltså nudlar med valfri proteinkälla samt wonton-dumplings. Avsluta med en påse te (alltså teet serveras i en faktisk påse) med kondenserad mjölk eller, om du vill ha något kallare, bubble tea (som jag tror är det som syns i bildspelet nedan).

Detta bildspel kräver JavaScript.

Har man inte vägarna förbi just Maxwell Food Centre, finns det mängder av andra alternativ. Ett av de bättre är Din Tai Fung, som har runt 20 restauranger i Singapore. Men låt dig inte luras av att det är en kedja. Det här dumplings när de är som allra, allra bäst. Den första Din Tai Fung öppnades i Taiwan 1958 och det har sedan dess växt sig till ett degknyte-imperium, vars restauranger i Hongkong vid två tillfällen förärats med Michelin-stjärna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Mest känt är restaurangen för sina xiaolongbao, och jag förstår varför. Maken till fjäderlätta dumplings har jag nog aldrig ätit.

Vilket av alla Singapore-etablissemang man ska välja vet jag inte. Av rent praktiska skäl hamnade vi på den vid Parkway Parade. Om ni, liksom vi, tänker er en förmiddag med tandemcykling längs East Coast Park (ingen dum idé!) passar det alldeles utmärkt med en lunch med fläskdumplings och degbullar med chilikrabba.

Från billigt till inte så billigt. Sätter man sig på något tjusigare restauranger i Singapore blir det genast västerländska priser. Men det kan det vara värt. Det är det värt. I alla fall om ni följer detta tips: Izy.

Den som gillar Shibumi i Stockholm kommer att älska Izy.

Precis som Shibumi är det en så kallad izakaya, en japansk bar/restaurang där fokus ligger på att vara ett dryckeshäng. Det betyder på inga sätt att man inte lägger stort fokus på maten. Det här är bra grejer.

För runt 700 svenska kronor (jag sade att det var dyrt) får man en avsmakningsmeny med sex rätter. Lägg på runt 300 kronor och du får fyra sorters sake till. Mitt tips: Gör det.

Här är allt jag fick för pengarna:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nu torde du vara mätt, men kanske inte belåten? En liten drink eller två kanske?

Det finns många takbarer i Singapore, men ska man välja en så bör det trots allt bli den på flådiga Marina Bay Sands. Där får man förvisso se drinkpriser som inte ens Stockholm kan tävla med. Å andra sidan var det några av de godaste vi druckit. Så sina 150 kronor till trots: prisvärda. Beställ en ”Storm Cooler” (vodka, passionsfrukt, honung och rålakritspulver), den enda lakritsprodukt som jag någonsin har älskat.

Prisvärd är däremot inte den Singapore Sling som merparten av alla turister ser till att hinna med på Long Bar i Raffles Hotel. Drinken är helt okej, det är inte det. Men även om det var här på Raffles Hotel som Ngiam Tong Boon skapade den världskända drinken, så är den inte värd 180 kronor. Visst finns det ett romantiskt skimmer över baren, och det är skoj att ha varit där. Men egentligen finns det ingen större anledning till nostalgi. Long Bar ligger inte ens på samma plats som den gjorde på Ernest Hemingways och Rudyard Kiplings dagar.

Men om inte annat är det kul att få äta jordnötter och sedan kasta skalen på golvet. Det räcker för mig.

Sedan får det vara nog för den här gången.

God natt och hej då, Singapore. Du överraskade positivt som få platser gjort.

Vi ses igen någon dag.

Singapore Sling på Long Bar i Raffles Hotel i Singapore.

Singapore Sling på Long Bar i Raffles Hotel i Singapore.

Share: