Runebergstårta – runebergintorttu.

Semla hit och semmelwrap dit. Fettisdagen är inte förrän den 17 februari i år – det är två veckor kvar – och ändå gör inte folk annat än äter och bakar semlor.

Vet ni inte att det finns viktigare bakverk att fokusera på just nu? Den 5 februari, alltså redan på torsdag, firas Runebergsdagen till minne av Johan Ludvig Runeberg – Finlands nationalskald. Det är bland annat Runebergs dikt Vårt land, ur nationaleposet Fänrik Ståls sägner, som utgör texten till den finska nationalsången.

Runebergintorttu

Till traditionen hör att man på Runebergsdagen äter runebergintorttu, som på svenska kallas Runebergstårta trots att det snarare borde översättas till Runebergsbakelse. De första recepten för kakorna har hittats i receptböcker från mitten av 1800-talet och det sägs att Johan Ludvig Runeberg, som föddes just den 5 februari, åt dessa bakverk dagligen, och gärna till frukost. Det var möjligen skaldens överdrivna förtjusning i kakorna som fick bageriet i fråga att döpa om dem till Runebergstårta.

Till skillnad från exempelvis finska joulutorttu har jag, trots min halvfinska uppväxt, ingen direkt koppling till Runebergstårtan. Jag minns inte att jag någonsin har ätit de små rackarna, och jag har definitivt aldrig bakat någon Runebergstårta – förrän nu.

Det här är trots allt en blogg som vill försöka lyfta den finska maten, de finska recepten. Och då måste så klart högtider som förknippas med mat anammas.

Formar till Runebergstårta?

Lurigast med att göra Runebergstårta var inte själva receptet som sådant, utan i stället att hitta några passande ugnsformar. Det man letar efter är små men djupa formar, med raka kanter. Muffinsformar fungerar, men är inte optimala med sina sluttande sidor. Oftast är de inte heller tillräckligt djupa.

Att döma av en del forumtrådar verkar man traditionellt i Finland ha använt avsågade metallrör, men det var inget alternativ för min del. Inte ens på Finska butiken i Hötorgshallen hade man något riktigt bra tips (även om en av tjejerna mycket generöst erbjöd sig att låna ut sina formar till mig!).

Nu behövde jag inte låna, för jag hade tur och hittade faktiskt perfekta formar. Oväntat nog hittade jag en billig silikonmatta på det vanligtvis snordyra Cordon Bleu. Tolv små formar i en, med just det djup och de raka kanter som jag sökte.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När det gäller receptet verkar det, som med alla klassiska rätter, finnas otaliga varianter och variationer. Jag plockade lite här, lite där, och måste säga att det blev riktigt, riktigt gott. Små, saftiga mandel- och kardemummasmakande bakverk med söt hallonsylt i mitten och ovanpå.

Så lägg semlan åt sidan några dagar. Gör en Runebergstårta eller tolv.

Runebergstårta (runebergintorttu)

  • 1 dl socker
  • 100 g smör
  • 1 ägg
  • 0,5 dl ströbröd
  • 1 dl mandelmjöl (jag körde hela, skalade mandlar i matberedaren, gick utmärkt)
  • 5-6 pepparkakor, krossade (jag körde mina till pulver i matberedaren)
  • 0,5 dl lantvetemjöl
  • 0,5 tsk bakpulver
  • 0,5 tsk kardemumma
  • 0,5 dl grädde
  • Hallonsylt

Vispa rumsvarmt smör och socker tills det blir vitt. Rör ner ägget i smeten.

Blanda ihop ströbröd, mandelmjöl, vetemjöl, bakpulver, kardemumma och pepparkakor för sig. Blanda sedan ner allt torrt i smeten. Avsluta med att vända ned grädden.

Fördela i formar (smorda om det inte är silikon), men inte ända upp till kanten. Gör små fördjupningar i mitten av varje form och dutta i lite hallonsylt.

Grädda i 25-30 minuter i 200 grader.

Romsaft

  • 0,5 dl rom
  • 0,5 dl vatten
  • 2 msk farinsocker

Värm upp alla ingredienser i en kastrull så att sockret löses upp. Skeda över de nu avsvalnade Runebergstårtorna medan de fortfarande ligger i formarna. Låt kakorna safta till sig en stund (gärna över natten).

  • Hallonsylt
  • Florsocker
  • Vatten
  • Citron

Stjälp upp bakelserna (försiktigt, en av mina gick itu) och garnera toppen med en ring glasyr (florsocker blandat med liiiiite vatten och ännu mindre citronsaft) fylld med en klick hallonsylt.

Sätt på den här och hugg in.

Share: